Saknad
2009-01-26 @ 17:13:52
Att sakna någon är jobbigt! Just nu saknar jag mina barn... :‹
Fast att jag träffade Jonte i fredags och Bella så sent som idag ,när vi käkade en räkmacka ihop.... Saknaden är något som man fått lära sej att leva med efter t ex en skilsmässa. Det är baksidan med det hela. Där har deras pappa fått hela lotten eftersom det var/är deras första och fasta hem, fast att det är JAG som varit så nära dom och det känns så himla fel! Jag menar inte att deras pappa inte varit närvarande, men jag tror att känslan är en typisk mamma-grej. Att känna sådan samhörighet med sina barn, tror jag i mitt fall iaf, gäller mej som mamma, alltså "min" egen typiska mamma-grej. Svårt att förklara utan att det blir fel...eller missförstås...
Men så här ungefär:
Tänk att efter många många år som mamma (min värdefullaste uppgift i livet), helt plötsligt en dag inte få göra det där självklara, som att krama sina barn gonatt eller sitta på sängkanten och småprata med dom? Att inte varje kväll få sitta och prata om vad som hänt under dagen? Att inte få ägna helgerna till att göra roliga saker tillsammans, som förr? Då, när man är mitt upp i det, familjelivet, är det lätt att skjuta saker på framtiden. Tänka "det gör jag i morron" eller "det tar jag sen". Men efter min skilsmässa kan jag säga att INGENTING har blivit så viktigt för mej som barnen. Jag vet att dom ska leva sitt eget liv, det har jag sagt förr. Men själva känslan att jag har dom och att det är mina barn ligger ännu mer varmt om hjärtat på mej nu. Det har alltså, trots allt, kommit något gott av hela denna sorgeprocess, som det faktiskt varit, att skiljas. För att skiljas från sin partner, är också att skiljas lite grann från sina barn.
Nu gör ju faktiskt jag och barnen mycket roligt tillsammans, kanske mer nu, än om vi fortfarande bott under samma tak.
För som sagt, nu tar jag ingenting för givet längre. Man måste planera lite mer nu kanske, men desto roligare blir det när vi gör saker ihop. Det är som Bella säger att vi kanske inte hade haft samma kontakt om vi bott i samma hus, just för att man tar varandra för givet. Det är så kul att bara åka med Jonte och Bella till Gekås, eller ta en fika i Halmstad eller bara spela tv-spel eller kolla på en film. När vi umgås, så umgås vi.
Jag hoppas och tror att ungarna tycker samma sak. Det är ingenting man önskar sina barn, att dom ska behöva gå igenom en sån sak, som en skilsmässa. Men nu är det som det är...då försöker man göra det bästa av det.
Ojda...nu blev det så där allvarligt och långt...
Men jag tyckte det kändes viktigt att prata om.
Skriver mer sen...
♥ Rock´n Roll - ludet troll (Sussie-rim) ♥