Om älskade barn m m...
2008-12-05 @ 19:17:48
Jag o Micke har precis käkat lite och nu ska jag dricka en kopp kaffe och ta en Noblesse.
Ikväll blir det väl idol på Tv4, sova lite på soffan m m. Ta det lugnt med andra ord. Det är skönt efter en arbetsvecka.
Det är strängt nu att gå upp tidigt och det är mööörkt. Möööörkt när man kör på morron och mööörkt när man kommer
hem.
Bella längtar till Turkiet, det förstår jag, men vad ska jag göra utan henne i ett halvår? Jonte är ju i Ljungby och det är visserligen bara en timmes väg härifrån. Så bara vänta Jonte...Here i come!
Men vi ska ju hälsa på Bella i Turkiet så det ska bli kul. Det är bara det att det är ca 49 grader varmt där nere då.
Men det är väl förmodligen en annan värme än här hemma eller? Jag vet inte, har aldrig varit utomlands...så spännande ska det bli. Bella är ju bara ca 3 timmar iväg men det blir inte riktigt det samma. Nu är man ju van att hon ringer när hon är på väg till hem från skolan, ringer på kvällarna när hon är i Laholm, bara ringer och säger, -Hej mamma, nu är jag hemma... Jag unnar henne verkligen detta att resa och se sej om men hon är ju fortfarande mitt lilla barn och man är ju lite orolig.
Bella, om du läser detta håll för ögonen NU (pst...jag kommer längta efter henne varje dag i alla fall, så jag hoppas tiden där nere går snabbt, ett helt halvår...).
Bella är min dotter, men även min vän. Någon sa att man inte kan vara vän med sitt barn, utan man måste visa vem som bestämmer. Bullshit! Visst bestämmer man (fast det vet dom inte om, hihi) men att även vara vänner är en förmåga som man går miste om, om man har den inställningen...
Det var likadant med Jonte när han skulle flytta till Ljungby. Får jag se honom ännu mer sällan nu? Men jag har faktiskt varit och hälsat på honom och han är ju även här ibland. Vi brukar ibland träffas i Halmstad och fika lite och shoppa lite med. Det är mysiga stunder och jag NJUTER av varenda sekund jag är med mina barn. Så mycket betyder dom för mej och jag älskar verkligen dom mest av allt.
Därför måste man också släppa taget lite och låta dom få leva sitt eget liv men man kommer alltid att finnas där i bakgrunden. Det har jag lite svårt för...att släppa taget. Jag vill ju att dom ska vidga sina vyer och få bra utbildning och ha ett bra liv, självklart! Men samtidgt vill man att dom fortfarande ska vara små och att vi ska ha det så där härligt som vid hade när dom var små. Få bada dom och läsa saga. Ligga nära dom och få somna jämte dom... det var tider det. Men tittar man på Bella och Jonte så är det verkligen fina ungdomar! Så det gör mej otroligt stolt som mamma! Puss på er mina älskade ungar!
Bella och Jonte är i Laholm nu så jag och Micke är ensamma. Bela skulle titta på film med Emma och Jonte skulle kanske vara med Kenny eller hälsa på Knodde, som fått egen lägenhet i Laholm. Kul kul!
Japp det var det jag tänkte skriva ikväll.
Turkey...here we come...soon anyway!
Kram lilla dam!