♥
2009-10-07 @ 13:51:59
Fick ett tråkigt besked nu efter middagen... min kusin, som var ett år äldre än mej, har dött. Vi lekte mycket ihop när vi var små. Hade jättekul hemma hos mormor och morfar. Sedan vid 12-13 års ålder valde han en annan väg... Det gick sämre och sämre för honom och många turer på behandlingshem m m och för 1½ år sedan blev han torterad och misshandlad i en stuga i skogen. Det var vidrigt och man önskar inte ens sin värste ovän en sådan behandling. Läs artikeln från HP här:
"Jag har dödsångest varje dag, sade 44-åringen om livet efter tortyrnatten i Tjuvhult. Han berättade också att han och hans familj nyligen utsatts för hot om han inte tog tillbaka sina uppgifter. Den andra dagen i hovrättsförhandlingen i Göteborg om Tjuvhultsfallet fick offret berätta om sina upplevelser.
44-åringen gav ett säkrare intryck än i tingsrätten. Kanske på grund av att han enligt egen utsago varit drogfri i åtta månader efter ett nästan livslångt missbruk.
Bland det nya som framkom var att jaktstugan ska ha varit full med folk två gånger under kvällen. Tidigare har bara nämnts att ytterligare en bil anlände strax efter att 44-åringen och de fyra åtalade kom dit.
– Det kom in fler även när de (kvinnan och hennes 31-årige pojkvän, reds anm) skulle hämtas. De ville väl visa vad de hade gjort, visa sig på styva linan, sade 44-åringen.
Han angav också andra detaljer som inte nämnts i rätten förut. Som att den 26-årige medåtalade mannen slog honom till marken när han vägrade följa med in i stugan, och att kvinnan och 31-åringen använt sig av en femtumsspik som satt i hans ben för att flytta honom.
– De lyfte mig i den stora spiken när de skulle lägga mig tillrätta.
I polisförhören som hölls med 44-åringen dagarna efter misshandeln var han förtegen om gärningsmännen. Själv menar man att det inte går att rätta sig efter vad han sade då. Dels på grund av att han fått morfin, dels för att han inte orkade prata med någon.
– Kände du dig rädd att lämna uppgifter, frågade åklagare Marie-Louise Eskilstorp.
– Ja, för ytterligare repressalier.
På följdfrågan ”varför berättar du nu” svarade 44-åringen:
– Jag kan inte fortsätta mitt liv så här. Jag spyr varje morgon. Jag har dödsångest varje dag.
Han fortsatte med att säga att han och en nära anhörig hotats att ”det ska hända saker” om han inte tar tillbaka sina uppgifter. Senast för en vecka sedan. Vidare framkom att han fått sitta isolerad under sin senaste fängelsevistelse på grund av hotbilden. Om sina fysiska men sade han att han lider av ständig värk i fötterna efter yxhuggen. Då satt han redan i strumplästen efter att tidigt i förhöret ha frågat om lov att få ta av skorna eftersom de gjorde ont."
Ja, det handlar om min kusin. Det var en skuld som skulle "indrivas" tydligen... och ev svartsjuka, detta handlade om.
Att det kan gå så fel för att man väljer "det vita pulvrets väg" tidigt i livet? Tänk vad hans familj har fått stå ut med. Men det var ändå lite speciellt att höra att... efter denna tortyrnatten, hade han kontakt med sina föräldrar, mycket mer än han kanske haft under senare delen av sitt liv. Jag tror han fick en tankeställare efter detta hemska som hänt.
Vad som nu har hänt vet jag inte. Vet bara att han hittades i en bil, i ett garage och man misstänker inget brott... Detta var kanske hans sätt att säga "förlåt", för allt som hänt? Han visste att det kanske var det enda sättet att bli fri från allt? Ja många frågor har man... men inga svar. Jag hade velat träffa honom och fråga hur det var med honom nu för tiden. Han brukade alltid komma fram till mej på stan och säga: - Tjena Jeanette, hur är det med dej nu för tiden?
Idag sänder jag därför en liten extra tanke till min kusin och framförallt hans familj...
♥