Gamla kompisar och tiden som går...
2009-01-28 @ 12:46:33
Träffade innan jul en gammal klasskompis. Vi har gått 8 år i skolan ihop. Vi tjabbade lite och efteråt konstaterade jag att det märktes överhuvudtaget inte att det gått ca 26 år sedan vi slutade... vi var precis som förr, eller vi säger jag, pratet var precis som förr. Det märktes inte att det gått så lång tid, utan det var som att vi åter var 16 år och vi pratade om ditten och datten. Detta är ganska härligt. Tänk vad det präglat oss (mej i alla fall), skoltiden alltså. Kul!
Att tiden har gått så otroligt fort, det är det man bli rädd för. Tänk 1971 började jag 1:a klass! Bodde på Andersberg då och det var så roligt kommer jag ihåg. Vi bodde på 3:e våning och min kompis Anne-Marit, som var från Finland), bodde på 5:e. Vi sprang upp och ner till varandra i trapphuset, i bara strumpesock!
Sedan... den första skoldagen! Vi fick en fröken som hette Anna-Lena Jönsson, hon var snällaste fröken i världen. Klassen var kul, synd på sätt och vis att man bara gick där ett år, eftersom vi flyttade till Laholm sen. 
Andersberg... det var tider det! Husen är omgjorda nu, det som vi bodde i var gult.
Kommer i alla fall ihåg lilla Kira (danska) med långa flätor, hon påminde om Laura Ingalls i "Lilla huset på prärien". Tapio, en rolig pigg liten kille från Finland och Charlotte som var så ordentlig. Sedan var det även José (tror han var från Spanien), och så den snyggaste killen i klassen, Tyrone! Tänk att man kommer ihåg det som det var i går!? Vissa kommer man ihåg mera och andra mindre. Men min bästis blev ialla fall Marie eller "Marie i stan" som hon kallas nu av oss.
Marie bodde lite längre bort men vi fann varandra direkt. Det var modernt med blommiga tofflor på den tiden, så hade hon det, så skulle jag ha det, så klart. Vi lekte mycket på gården där jag bodde och där fanns barn från ALLA länder kan jag påstå. Det var islänningarna (Elvar och Eggert), lilla Anette (som alltid "hotade" oss med att om vi inte var snälla skulle hon säga till Mille). Mille var från jugoslavien (tror jag). Han var äldre än oss men snygg!
Det var ungar som hade såå kul ihop! På Andersberg hände det en del saker, vill jag lova. Det var lugnare då på den tiden, men det hände att det var en del lägenhetsbråk och det fanns mördare i källaren (naturligtvis inte!). Men vi trissade upp varandra och skrämde varandra, så till sist vågade jag knappt gå upp i trappuppgången för där kunde ju mördaren gömt sej... Suck, vilken tid!
Tja, jag kan berätta en hel "saga" om denna tiden. Jag håller på att skriva ner lite grann om min barndom m m. Tänkte ge den berättelsen till mina barn, en gång i tiden. Kan kanske vara kul för dom att veta?
Tänker man tillbaka på sin barndom är det bara en sak jag vill säga: Om alla hade haft det som jag under uppväxten, hade världen sett annorlunda ut. Då skulle träden jämt vara gröna, det skulle vara 1 meter snö och kallt på vintern, ängarna skulle vara full av blommor på sommaren, havet blått och det skulle inte finnas krig i världen. Nu överdriver jag lite, men i stort hade det varit just så. Som jag sagt innan, jag har varit såå lycklig under min uppväxt och det hade man verkligen önskat alla!
♥ Peace Love and Understanding! ♥ 
Ps. Glömde igår att det var "Förintelsens dag" ! 
Det händer ju fortfarande fruktansvärda saker i världen. Men Förintelsen av Judarna under 2:a världskriget, får ingen glömma! Ds.